Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit.

Uppsatsen behandlar problematiken om när ett varumärke ses som en symbol för produkten eller för en image, t.ex. en livsstil. Berör ett företags mission och vision, symboler och tecken, varumärkets image och konsumentens image samt produktens och varumärkets livscyklar..

Utifrån en fri tolkning av Porters generiska strategier har vi genom tre delresultat svarat på om kunden uppfattar COS som stuck in the middle. Mycket tyder på att dagens konsument blir allt mer kvalitetsmedveten och långsiktig i sina köpvanor. Vi ser COS som ett exempel på hur lågprisföretagen väljer att möta denna konsumtionstrend och hur satsningen väljer att kommuniceras. Genom att word-of-mouth fått en viktig roll i COS marknadsföring blir den avgörande för COS image. Genom en tolkning av företagets word-of-mouth och således dess image finner vi att risken är stor att kunden placerar COS som stuck in the middle..

This essay was to investigate what self-image public libraries convey on Facebook and what image is received by the users, along with comparison of those. It was investigated if the received image corresponded with the users? previous image of public libraries. The method used was interviews with the Facebook administrators and surveys with the users. The theoretical framework was Kotler?s model for image creation.The research is mainly American and shows Facebook as an accepted marketing tool for libraries among students, but as not taken seriously by the library staff.

When SKL (Swedish National Laboratory of Forensic Science) gets images to analyse, the task often is to identify a person or an object. In that work it?s important to find features. Unfortunately images from camera surveillances often contain a lot of noise, so details can be hard to discern.A simple method to improve an image from a sequence is to compute the mean of some of the images. However, the part of interest in the image has to be in the same position in all images.

A report on my thesis developing an algorithm to automatically classify a mammogram image as containing an implant or not and segmenting and masking any present breast implant in the image..

Background: The business market today is characterized by tough competition amongst the competitors to capture consumers? interest and money. One marketing tool companies can use to achieve this is the company?s image. The customer buys not only a product, but also the image that the company or the product is associated with.

Companies spend huge amounts on communicating their brand through marketing. Many of these contact areas where the consumer comes in contact with the brand is con-trolled by the company. The brand image is also affected from outside the company. It can be from users, media, blogs etc.Burberry is an example of a company that got in trouble with their brand image after hooligans where associated with their products. If a company with a brand with a strong image is associated whith consumers that are not compatible with the target group the company wants, there is a risk of a negative affect on the brand image.Our purpose is to investigate and describe the phenomenom when a company brandimage is affected by being associated whith consumers not compatable whith, by the company, intended target group.We have chosen a qualitative research where we use a multiple case study.

Body image is a term that refers to a person?s feelings and attitudes toward his or her body. There are many different factors that influence a person?s body image: historical, cultural, social, biological and individual. The purpose of this study was to investigate young Indian women?s body image in India from a cultural perspective.

Purpose: The purpose of this paper is to examine if POC manage to keep cohort interplay between their identity and image.Theoretical framework: This paper is led from theories in area about communicating identity and image. The theories that are relevant to this paper to see the interplay between identity and image is communication theory and brand theories based on associations. From these theories we have composed a model that shows the communication led from identity throughout image in company?s with many distribution channels. It shows what associations that build identity and image and also the complication and threat that the interplay is being exposed to.Methodology: We have chosen to do this examination as a case study.

Denna studie undersöker hur begravningsbyrån Fonus valde att bemöta en kritisk artikel, publicerad i Aftonbladet, med ett pressmeddelande som lades upp på den egna hemsidan. Uppsatsen undersöker först vilka retoriska verktyg som har använts i skapandet av detta meddelande, och sett från Benoits teori om Image Repair, vilka strategier som använts och hur användningen av dessa har sett ut.Därefter söker studien att praktiskt undersöka detta budskap genom att låta en utvald grupp respondenter ta del av materialet samtidigt som de i personliga intervjuer får svara på frågor om det de läst. Här utsätts respondenterna först för negativa påståenden riktade mot Fonus för att färga deras åsikt om företaget innan de får ta del av pressmeddelandet. Syftet är att undersöka om Fonus textbaserade kriskommunikation kan påverka respondenterna och deras attityd mot företaget i en positiv riktning.Undersökningens slutsats är att ett budskap som utformats med en väl balanserad retorik och ett väl avvägt bruk av Benoits strategier, utgör ett fruktbart sätt att påverka mottagaren i den önskade riktningen..